I detta examensarbete har vi undersökt om lokalhistoria kan vara ett pedagogiskt arbetssätt för historie- och teknikundervisningen. Syftet är att få ökade kunskaper kring elevers inlärning och att se en röd tråd mellan 1994 års läroplan för grundskolan, elevers lärande och lärares val av arbetssätt. Vi avser att utveckla sambandet mellan historia och teknikhistoria för att få nya perspektiv i undervisningen. Vi vill också skapa förståelse kring varför lärare väljer att använda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning. Vi vill även få fördjupade kunskaper i Kindas lokala historia och teknikhistoria.

Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen på gymnasiet. När ämnet historia motiveras i historiedidaktiken är identitet och historiemedvetande nyckelord. Då individers lokala identitet är mycket viktiga bör också det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgå från en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria på kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion på teoretisk nivå om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men också en praktisk kartläggning över lokalhistoriskt intressanta ingångar i en kommun som Olofström..

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilken attityd lärare och elever i Skellefteås gymnasieskola har till lokalhistoria i historieundervisningen. Vi ville även se hur mycket lokalhistoria eleverna får lära sig, vilken kunskap de har om lokalhistorien och om lokalhistorisk kunskap kan stärka deras identitet. Undersökningen bestod av en lektionsserie, en elevenkät, en lärarenkät och en lärarintervju. Resultatet visade att lärarna och eleverna tycker det är viktigt med lokalhistoria. Eleverna tycktes få ta del av relativt mycket lokalhistoria under sin gymnasietid om än detta varierar från klass till klass.

Ett syfte med studien är att introducera en metod för komparativ kulturarvsanalys. Metoden skall kunna användas för att analysera hur kulturarvsvärden värderas och hur de används i interpretation och presentation. Metoden som prövas skall uppfylla studiens övriga tre syften: att genom en nulägesanalys studera hur de olika kulturarvsvärdena i och kring Kinda kanal uppfattas, värderas, vårdas och visas, för att mot denna bakgrund jämföra liknande områden nationellt och internationellt och finna konstruktiva uppslag till framtida utvecklingsplaner och möjligheter för upplevelseområdet Kinda kanal..

I dag pågår ett nationellt miljömålsarbete som utgår från de 15 nationella miljökvalitetsmålen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömålsarbete som utgick från 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svårigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömål utifrån nationella miljömål. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstå när nationella mål skalas ner till lokala mål. Vägledande frågeställning har varit; Vilka svårigheter uppkommer när det gäller att utforma lokala miljömål utifrån de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömålen på lokal nivå? Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering och jämförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer.

Genom min uppsats vill jag svara på frågan huruvida lokalhistoria går att integrera med grundkursen Historia A utan att detta extra stoff ska urholka kursen, eller störa dess kronologi. Jag vill visa att detta kan åstadkommas genom noggrann planering och med reflexioner över hur jag som lärare kan disponera de antal timmar som tilldelats Historia A. Jag vill visa på betydelsen av att global, nationell, regional och lokal historia samverkar i undervisningen och hur de olika områdena förstärker varandra, samt visa att lokalhistoria kan vara ett utmärkt redskap för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Slutligen vill jag också visa de många fördelarna med att arbeta efter den struktur jag i uppsatsen rekommenderar att använda till kursen Historia A..

Syftet med och användningen av Kinda kanal har förändrats sedan kanalens tillkomst. Den kanal som det en gång i tiden planerades för, att transportera varor på och verka för ökad kommunikation har idag fått en annan betydelse. Kinda kanal är fortfarande en kommunikationsled men inte av samma karaktär som vid dess invigning år 1871. Idag fungerar kanalen som en turistbåtled och magnet för näringar som valt att etablera sig i dess närområde för att på ett eller annat sätt direkt eller indirekt dra nytta av närheten till kanalen. Det vackra natur- och kulturlandskapet som omger kanalen lockar varje år många besökare som valt att turista där.

Elevers inställning till historia är många gånger negativ. Eleverna tycker inte att historieämnet känns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssätt för att få elever mer intresserade av historia. Vi ville även få kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt.

Tanken bakom det här arbetet har varit att plocka fram lokalhistoria som undervisningsmetod. Min önskan är att jag genom detta arbete ska kunna inspirera andra lärare att använda närmiljön i undervisningen. Alla kursplanerna för de fyra SO-ämnena talar för undervisning i lokalhistoria. Det finns tydligt formulerade hänvisningar om att eleverna ska vara förtrogna med sin hembygd. Både hur den ser ut idag och hur den såg ut förr.

Bakgrund:Med hjälp av ett Balanserat Styrkort kan en organisation hitta en balans mellan monetära och icke-monetära mått. I och med att organisationen delas upp i olika perspektiv leder det i sin tur till att organisationen kan se vad det är den behöver utveckla för att uppnå ett ännu bättre resultat. Detta då ett väl fungerande Balanserat Styrkort skapar en långsiktig balans som inte bara visar vad som är bra idag, utan även i framtiden.Syfte:Syftet med denna studie var att arbeta fram mål och mått som är användbara för Kinda-Ydre Sparbank inom det finansiella perspektivet och medarbetarperspektivet.Metod:I vår studie har vi tillämpat en fallstudie med kvalitativt inslag där vi har samarbetat med Kinda-Ydre Sparbank. För att få in det material som vi behövde för att arbeta fram styrkortet har vi intervjuat personal med olika befattningar i banken, men även arbetat fram en referensram för att kunna besvara vår problemformulering.Slutsats:De mål och mått som vi arbetat fram för Kind-Ydre Sparbank anser vi vara viktiga att ha med i modellen. Detta för att VD och styrelse ska kunna se hur hela organisationen påverkas i takt med att nyckeltalen förändras..

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Vi har i den här studien undersökt vilken inställning historielärare verksamma inom Luleå kommuns högstadieskolor har till arbete med lokalhistoria. Dels har vi undersökt vad lärare anser om ett tänkt arbetsområde, dels har vi undersökt lärarnas inställning till lokalhistoria i ett mer allmänt perspektiv. Vårt tänkta arbetsområde innebär att elever i Luleå börjar med att forska om det egna bostadsområdet, väver in det i Luleås historia, och vidare hur Luleå genom tekniska framsteg blev en del av Norrbottens teknologiska megasystem. Vilka problem och hinder finns för att arbeta med detta arbetsområde? Resultatet visar att vissa lärare anser att det är svårt att finna relevant material som är anpassat för denna elevkategori, material som inte är för avancerat skrivet, samt att det kräver mycket tid och mer arbete för läraren.

SammanfattningHuvudsyftet med detta arbete är att få en inblick i hur två skilda förortsskolor med helt olika elevsammansättning i Malmö använder sig av närområdet (lokalhistoria) i historieundervisningen. Vilka olikheter finns mellan dessa två skolor? Vilka är skillnaderna och om det finns skillnader, vad beror detta i så fall på? Jag har även velat få kunskap om hur elevernas intresse för historia/lokalhistoria ser ut. Vilka för- och nackdelar det finns med att använda sig av lokalhistoria? Den ena skolan är belägen i Malmös södra del i stadsdelen Hyllie.

Mitt examensarbete är ett utvecklingsarbete och syftet med arbetet är att ta fram en temaplanering som handlar om Bjuvs lokalhistoria, med fokus Bjuvs gruvhistoria. Jag har nämligen upptäckt att eleverna i Bjuv inte har så stor kännedom om sin lokalhistoria. Anledningen till att jag fokuserar på Bjuvs gruvhistoria är för det är tack vare den Bjuv har utvecklats till den kommun den är idag. Jag har upptäckt att skolorna oftast glömmer bort att undervisa eleverna om deras lokalhistoria, utan undervisningen handlar om de stora kungarna som stred någonstans vid Lund och i Småland. Lokalhistorien finns runt eleverna och om skolan undervisar eleverna om lokalhistorien får de lättare en förståelse för hur det har varit och varför det är som det är idag.

Syftet med detta examensarbete var att studera på vilket sätt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplägg. Frågorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats ämnet hade i läroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som använts är utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fältet lokalhistoria och i de valda teorierna.